Europa

Vatten blev till vin

Jag fortsätter mitt bloggande med några nedslag från min Italien resa och än en gång ska ni få möta en familj
som följt sina drömmar. Att vatten blir till vin, kanske man kan säga. Men egentligen är det inte riktigt hela sanningen. Det var törsten som resulterade i ett besök hos familjen Ferrari.

Fumane

Träning stod sedan länge på schemat, något som blivit eftersatt under en längre tid. En
tidig morgon begav det sig ut på en joggingtur i det vackra men dock mycket backiga landskapet
i Fumane i Valpolicella. Efter att ha sprungit rätt länge i den stekheta solen i alla backarna bland
vinrankorna, var vattenflaskan i bältet till sist tomt. Då får man helt enkelt
fråga en boende om man får fylla på sin tomma vattenflaska.

italy

I grinden till huset där vattnet skulle fyllas på i den tomma flaskan, skymtades jag några papperslådor
med viner på ett av borden. Som en reptil kom nog frågan blixtsnabbt; – Are you a
winemaker? Svaret kom med ett varmt leende, -Yes I am.

Efter att ha återvänt till hotellet och tagit en välbehövlig dusch satt det bra med
en god lunch på den stora verandan. Direkt efter lunchen bestämde vi oss för
att ta vår lilla hyrbil och köra upp på kullarna för att försöka lokalisera den
lilla familjeägda vingården igen, men denna gång från ett grusvägs perspektiv.
Vin besök
 Det var här som vi gjorde bekantskap med familjen Ferrari som driver vingården Monte Santoccio. Nicola Ferrari
är en relativt ung vinodlare men han har redan flera års erfarenhet från
branschen. Och för några år sedan bestämde sig han och hans fru för att starta
sig en egen vinproduktion. Den första flaskan buteljerade han år 2008.
Gården Santoccio, ligger som jag redan nämnt i Fumane i byn Santoccio,
ett område som också kallas för det klassiska Valpolicella området. Familjen har 3
hektar som de själva odlar på. Idag producerar vingården ca 400 flaskor Amarone,
tillsammans med Ripasson ochRosso Veronesein blir det totalt 10 000
flaskor. Jag inser att detta familjeföretag har nog mer än fullt upp.
Tillsammans med familjen slår vi oss ned kring ett bord i trädgården, utsikten är verkligen magnifik! Här
provade vi ett av deras Amarone viner med olika årgångar, ett Ripasso
och ett Recioto vin. Där satt jag i en vinmakares trädgård med hela hans familj runt omkring mig
och jag fick en underbar lektion om Corvina druvan, som används till just
dessa viner. Visst är det så att man kommer ihåg viss kunskap bättre då man är
i den rätta miljön?
vinflaskor i rad
 Corvina druvan har en hög halt av fruktsyra och ger bäriga och mustiga viner, det är
något som ligger mig i smaken.
Det blev ett trevligt och lärorikt möte med familjen. Vi provade viner, pratade om vin odlingar,
företagsamhet, svenskt vin- och spritmonopol, studerade flaskor och etiketter
mm.

En av mina medhavda flaskor från gården blev det söta vinet Viola och vid rätt tillfälle ska jag öppna flaskan och minnas det härliga mötet med familjen Ferrari. Viola är namnet på en av deras barn som stolt pekade på namnet som fanns på flaskans etikett.

 När vi skulle lämna vingården hade Nicola fått klart för sig att vi skulle fortsätta vår vinresa ner till Montalcino i södra Italien. Han bad oss vänta en stund och gick in i huset igen. När han kom tillbaka till bordet gav han oss ett kort med namnet till en av hans kompisar, som även han är vinmakare. Nicola uppmanade oss att besöka Fabio, vilket vi också har gjort.
Under min resa i Italien hann jag med att besöka ett flertal vingårdar dagligen. Men det är få vingårdar
eller vinmakare som har gjort ett bestående intryck på mig. Detta vingårdsbesök blev ett
underbart möte med en ung barnfamilj som precis som Nora och hennes make, hade följt sina drömmar om att
starta en egen vingård.

Jag vet redan idag att jag snart kommer att besöka vingården och familjen igen, det blev ett oförglömligt möte. Vid rätt tillfälle ska Santoccio vinerna provas, var så säker! Jag beundrar dessa människor som lever fullt ut och
förverkligar sina drömmar.

8 comments

  1. Din resa runt i Italien verkar ha varit mycket trevlig.
    Visst är möten spännande man vet aldrig vad det slutar med.
    Att starta en vingård är säkert ett enormt arbete och vi beundrar dem som gjort det. Vi skulle gärna vilja vara med och skörda druvorna.
    Kram

    Svara
  2. Härligt med spännande möten!

    Svara
  3. Din italien resa låter helt ljuvlig. Jag känner att jag har fått massor av inspiration från denna resa som du gjort. Skulle gärna åka ner till denna regionen. Måste fråga av nyfikenhet om du talar italienska eller om det har funkat väl att konversera på engelska med människor som du har mött här nere. En fantastisk resa som jag gärna vill höra mer om vad gäller olika detaljer och spännande möten.
    Kram!

    Svara
    • Resan blev riktigt lyckad. Nix jag pratar inte italienska, men har lärt mig några fraser som har räckt bra.

      Svara
  4. Att resa är inte bara att resa. Ännu ett oförglömligt möte. Jag håller med dig i din fundering om kunskap och miljö.

    Svara
    • Jag samlar på upplevelser och hoppas få minnas dessa möten med människor ett bra tag,

      Svara

Have your say